Fröken Giftig

Jag börjar komma upp till ytan. Till slut. Jag trodde nästan att jag skulle bli kvar därnere. Begravd i åtgärdsprogram, betygsmatriser och färgglada plastmappar. Kvidande under kopieringsapparatens tyngd med bihålorna sprängfyllda av toner och en bukett överstrykningspennor där ingen sol lyser.

Jag vill spräcka ytan nu. Andas in så djupt att lungorna nästan sprängs. Jag vill veta att jag inte har glömt hur man gör. Vill att kraften i det där första andetaget ska ta mig med storm. Jag har hållit käften länge nog nu och låtit tystnaden tala för min räkning. Jag ska leta rätt på mina ord igen. Jag måste bara samla mig.

Collect call. Signalerna går fram.