Valva(c)k(l)a.
Under min lördagspromenad funderade jag - dagen innan valet - på hur jag skulle rösta. Jag brukar i vanliga fall tänka bäst när jag rör på mig och gårdagen var inget undantag, för när jag väl var hemma igen efter en mil till fots i höstsprakande solsken under högblå himmel hade jag bestämt mig - till slut.
Längs en lång raksträcka hade jag en kvinna med barnvagn ungefär 100 meter framför mig. Hon gick långsamt. På handtaget skymtade jag ICA-kassar med varor. På huvudet hade hon mössa. Gående mot henne, sneddande över den glest trafikerade vägen kom en gammal kvinna med basker och stödd på en rullator. Också hon gick långsamt. När den gamla kvinnan hade passerat kvinnan med barnvagn vände hon sig om och sade något. Då vände sig också kvinnan med barnvagnen om och svarade. Först då såg jag att hon var färgad. De stannade bara till ett par sekunder och sedan fortsatte de åt varsitt håll.
Situationen fick mig att tänka på den uppmärksammade reklamfilmen som Sverigedemokraterna spelade in, där en åldring vid rullator blir omsprungen av kvinnor i burkor med barnvagnar. De har spelat på rädslan för det främmande sedan sin tillblivelse och fortsätter att ha det som sin huvudfråga. Att ställa just pensionärer och invandrarkvinnor emot varandra blir lite intressant, eftersom det inom vården tillkommer alltfler undersköterskor med utländsk bakgrund i takt med att allt färre ungdomar väljer den typen av utbildningar. Om utvecklingen fortsätter kommer den att innebära att medborgare med utländsk bakgrund kommer att vara i majoritet när det gäller att ta hand om de äldre i vårt samhälle. Hur kommer att att påverka relationen mellan dessa som i somlig populism ställs som motpoler?
Jag passerade den gamla kvinnan med rullator. Hon såg bister och trött ut. Kvinnan med barnvagnen passerade jag efter en stund eftersom jag hade stuns i stegen. Hennes ansiktsuttryck kunde jag inte studera utan att framstå som onaturligt nyfiken. Jag kunde just då inte låta bli att önska att jag hade kunnat höra meningsutbytet dem emellan. Eller så inte. Vad de sade till varandra förblir i vilket fall för mig ett mysterium.
Längs en lång raksträcka hade jag en kvinna med barnvagn ungefär 100 meter framför mig. Hon gick långsamt. På handtaget skymtade jag ICA-kassar med varor. På huvudet hade hon mössa. Gående mot henne, sneddande över den glest trafikerade vägen kom en gammal kvinna med basker och stödd på en rullator. Också hon gick långsamt. När den gamla kvinnan hade passerat kvinnan med barnvagn vände hon sig om och sade något. Då vände sig också kvinnan med barnvagnen om och svarade. Först då såg jag att hon var färgad. De stannade bara till ett par sekunder och sedan fortsatte de åt varsitt håll.
Situationen fick mig att tänka på den uppmärksammade reklamfilmen som Sverigedemokraterna spelade in, där en åldring vid rullator blir omsprungen av kvinnor i burkor med barnvagnar. De har spelat på rädslan för det främmande sedan sin tillblivelse och fortsätter att ha det som sin huvudfråga. Att ställa just pensionärer och invandrarkvinnor emot varandra blir lite intressant, eftersom det inom vården tillkommer alltfler undersköterskor med utländsk bakgrund i takt med att allt färre ungdomar väljer den typen av utbildningar. Om utvecklingen fortsätter kommer den att innebära att medborgare med utländsk bakgrund kommer att vara i majoritet när det gäller att ta hand om de äldre i vårt samhälle. Hur kommer att att påverka relationen mellan dessa som i somlig populism ställs som motpoler?
Jag passerade den gamla kvinnan med rullator. Hon såg bister och trött ut. Kvinnan med barnvagnen passerade jag efter en stund eftersom jag hade stuns i stegen. Hennes ansiktsuttryck kunde jag inte studera utan att framstå som onaturligt nyfiken. Jag kunde just då inte låta bli att önska att jag hade kunnat höra meningsutbytet dem emellan. Eller så inte. Vad de sade till varandra förblir i vilket fall för mig ett mysterium.
Kommentarer
Trackback
