Löjliga Familjerna.
![](https://cdn3.cdnme.se/cdn/7-2/1083437/images/2010/ungafrkhelkonserv_110951732.jpg)
Det var inte bara slumpens förtjänst att jag såg den första kvarten av Sveriges skönaste familjer när serien hade premiär på femman i veckan. Jag drevs också av en slags makaber nyfikenhet. Andra programserier på femman har nischat kanalen som hem för lågbudgetsatsningar på serier om helt vanliga människor. Denna serie visade sig inte vara något undantag.
Först av allt presenterades de olika familjerna vars vardag filmas. Där fanns en rätt vanlig familj, en familj med många barn och förstås i sann "Vi gillar olika"-anda en svensk-syriansk koalition. Det enda jag saknade för att påhittet skulle få förtjäna en PK-stämpel mitt i vinjetten var en lyckligt leende pappa-pappa-barn-regnbågsfamilj.
Familjen med de många barnen hade en fladdrig mamma med blommiga byxor som hade svårt att passa tider. När de skulle roa sig knuffade de undan köksbordet och dansade i formation. Det skulle förvåna mig storligen om lillpojken som dansade och sjöng längst fram i syskonhögen inte kommer att synas i Idol när han har åldern inne. Tonårssonen vann stipendium i dans som delades ut vid Operan med självaste prinsessan Christina närvarande och mamman i sina blommiga byxor skulle försöka armbåga sig fram och - trots sonens protester - övertyga prinsessan om att telningen borde få dansa vid det kungliga bröllopet. Då slog jag genast över till en annan kanal. Pinsamheter tar jag nämligen personligt - även om det är på TV.
I den andra, mindre familjen förberedde man sig för midsommarfirande på landet. Mamman där var allt annat än fladdrig. Med nit och övertygelse om familjefaderns bristande logistiska förmåga skrev hon en detaljerad lista på vad som skulle packas. Till oundgängligheterna hörde bland annat en fön och två sorters deodorant. I nästa klipp satt familjefadern i fråga nertryckt i en soffa, djupt försjunken i tankar med en rynka mellan ögonen. "Hon tycker om att skriva listor....det kan vara lite jobbigt ibland." Djupet i hans resonemang och beviset på insikt i tillvarons innersta hemligheter var...förstummande. När de slutligen kom till landet och skulle fira den svenskaste av högtider stod mamma uppgiven i blomsterkrans och sommarklänning och gick igenom den - trots listan - bristfälliga packningen medan pappa bekymmerslöst lekte groda kring midsommarstången utrustad med megafon.
Det var något djupt sorgligt med hela upplägget och det faktum att man ens tänkt tanken att det finns marknad för programmet. Det riktigt sorgliga är att det gör det. Det finns människor som sätter sitt eget liv på undantag för att ta del av andras - helt i enlighet med den utbredda facebooksjukan. Att mammor och pappor umgås alldeles för lite med sina barn på grund av jobb, andra åtaganden och barnens fritidsaktiviteter är ett allvarligt nutidsproblem. Lite ironiskt är det att en förälder nu kan slå sig ner i TV-soffan och titta på när andra familjer ägnar sig åt precis det det själva valt bort genom att sitta där de sitter.
Bildkälla: http://www.metrobloggen.se/UserFiles/18.1584/Image/ungafrkhelkonserv.jpg