Fröken Giftig

Fridtjuv Berg var ecklesiastikminister i Karl Staafs regering efter valet 1905. Han var engagerad i skolfrågor under hela sin karriär och låg bakom stavningsreformen från 1906. Denna reform innebar att stavningen i svenska språket skulle frångå den gammalsvenska standarden. I fortsättningen skulle -dt stavas t/eller -t/tt och hv, fv och f som v. Detta innebar att godt blev gott, kräfva blev kräva, hvilka blev vilka och af blev av. I och med förändringen fjärmade sig svenskan från de övriga skandinaviska språken, lämnade vi den yngre nysvenska perioden och gick in i den nusvenska. Andra saker som drog till modernisering var att vi frångick pluralböjningen på våra verb. Vi äro blev vi är.

Ett språk är och ska - i motsats till vad många språkpoliser och petimätrar tror - vara ett levande och föränderligt väsen. De som förfasas över vad de uppfattar som den språkliga förslappningen inser inte att det är en naturlig process som språk alltid genomgått. Den är oundviklig - också för svenskan - och den pågår varje dag. Det språk som för närvarande påverkar oss allra mest är engelska. Den första vågen av engelska lånord kom under industrialismens barndom, när ord som klubb och strejk letade sig in i svenskan. Den andra vågen kom under efterkrigstiden, då USA blev en stormakt att räkna med, både ekonomiskt och kulturellt. Sedan har det fortsatt av bara farten.

Företeelsen att svenskan hela tiden bombarderas av ord och influenser från andra språk är naturligtvis mycket äldre än så. Under urnordisk och runsvensk tid upplevde nordbor och boende på de brittiska öarna att de i grund och botten talade samma språk. I och med normandernas medeltida invasion av öarna och den ökade influensen i Sverige från tyskt håll kom språkutvecklingen fram till en avgörande korsväg och tog olika riktningar. Tyskans inflytande över vårt språk gör att klassisk fornsvenska och yngre fornsvenska skiljer sig en hel del från varandra. Det faktum att Nya Testamentet genom Gustav Vasas försorg utgavs på svenska 1526 - översatt från en tysk förlaga - ökade naturligtvis tyskans ställning som språklig influens än mer.

Tyskan behöll sitt grepp om svenskan in på 1700-talet, men när Gustav III tog emot fransk kultur med vidöppen famn fick de influenserna en annan status - först i samhällets övre skikt, naturligtvis. En avgörande faktor som ironiskt nog bidrog till standardisering och ökad status för svenskan var det faktum att kungen - inspirerad av fransmännen - instiftade den Svenska Akademien 1786. Denna institution skulle slå vakt om det svenska språket och man arbetade i och med det mer medvetet för att skydda språket mot alltför många influenser utifrån. Under yngre nysvensk tid och sedermera nusvensk vann svenskan alltmer mark, eftersom den användes i ökad omfattning på skolor och universitet. Det är däri utmaningen ligger för svenskan när vi befinner oss nu.

Enstaka lånord utgör ingen fara för ett språk. Det är domänförluster som är det stora hotet. I Dagens Nyheters språkspalt skriver Catharina Grünbaum om denna företeelse. Begreppet innebär ett annat språk tar över en hel domän, t. ex när ett företag överger svenskan som koncernspråk eller när nya naturvetenskapliga upptäckter och tekniska lösningar inte längre får svenska namn. Svenskar har inte tillräckligt språkligt självförtroende för att fortsätta skapa egna ord, trots att utrymmet finns. Istället anammar man utan reflektion utländska ord. Dessutom tar många till sig engelska ord, eftersom de helt enkelt inte vet att det redan finns ett motsvarande svenskt ord. Engelskans status som världsspråk och lingua franca är givetvis en förklaring till detta. Men man kan ju naturligtvis ifrågasätta värdet i att använde printa istället för skriva ut, eller e-mail istället för e-post, när det egentligen inte finns något att vinna på det i språkekonomiskt hänseende.

Som språklärare skulle det vara intressant att kunna göra ett nedslag i svenskan om 100 år eller kanske till och med 200 år och se vad som har hänt. Ommöbleringar i världsekonomin talar för att Kina tar USA:s plats och blir kraften att räkna med i framtiden, liksom Indien. Den amerikanska kulturen har påverkat vår på ett sätt som blir svårt att efterlikna, men kommer vi att ändra vår inställning när USA inte längre styr världsekonomin på samma sätt? Kommer Kinas och Indiens ekonomiska framgångar att påverka svenskan och svenskarna eller är skillnaderna mellan de asiatiska språken och kulturerna och oss för stora för att det ska fungera? Det kan bara framtiden utvisa.


Källor:
"Fridtjuv Berg". Wikipedia. Publicerad 20100923. Tillgänglig 20101016.
URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Fridtjuv_Berg

Grünbaum, Catharina: "Svenska tranbär i fara", i Dagens Nyheter [online].
Publicerad 20100410. Tillgänglig 20101016.
URL: http://www.dn.se/blogg/spraket/2010/04/04/svenska-tranbar-i-fara-6881

"Stavningsreformen 1906". Wikipedia. Publicerad 20100323. Tillgänglig 20101016.
URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Stavningsreformen_1906

"Yngre nysvenska". Wikipedia. Publicerad 20100714. Tillgänglig 20101016.
URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Yngre_nysvenska

Bildkälla: http://propptarutsig.blogg.se/images/2009/stav_40562821.gif