Fröken Giftig

Är svenskar bra på engelska eller är det en myt?

Min egen erfarenhet säger att spridningen är oerhört stor. I en och samma grupp kan det finnas elever som fortfarande har ett förvånande litet ordförråd - med tanke på att de läst engelska ibland under hela grundskolan - tillsammans med andra som utan större svårigheter läser Harry Potter i original. Men min erfarenhet är inte nödvändigtvis statistiskt rättvisande. Därför bör man se på frågan ur ett större perspektiv.

Det visar sig att åsikterna också där går isär. I ett pressmeddelande från Skolverket publicerat den 2 mars 2004 konstaterar man att svenska ungdomar är mycket duktiga i engelska. I undersökningen har man prövat "elevernas kunskaper inom fyra områden; hörförståelse, språklig korrekthet, läsförståelse och skriftlig produktion". Det anges att de länder som utom Sverige har ingått i studien är Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Spanien och Tyskland. Några faktorer som ger de goda resultaten sägs bland annat vara att man i den svenska skolan förvisso har ganska traditionell och läromedelsstyrd undervisning, men att pararbete och en lärare som talar engelska under lektionstid är vanligare än i de övriga undersökta länderna. Att vi ständigt omges av engelska och har textad engelskspråkig media - snarare än dubbad - anses och bidra till de goda engelskkunskaperna.

Andra instanser har en annan syn på de generella engelskkunskaperna bland svenskar. I ett debattinlägg på SULF:s (Sveriges Universitetslärares Förbund) hemsida har man i läsning av Skolverkets rapport uppmärksammat att svenska studenter är duktiga på allt - utom den språkliga korrektheten i skriftlig engelska. Vi är bra på vardagskonversation och uttal, men när det handlar om engelska i akademiska sammanhang och avancerade texter blir det svårare. Klyftan mellan skolan och universitetet blir allt vidare och högskolorna får problem med studenter som tror sig vara mycket bättre på engelska än de i själva verket är. Ofta är ordförrådet fattigt och förståelsen för den kulturella sidan sidan av att kunna ett språk alltför bristfällig. Slutsatsen som dras är att något måste ske om inte svenskar i internationella konkurrenssituationer ska hamna hopplöst på efterkälken.

Det visar sig att bedömningen av vår skicklighet i engelska är avhängig ur vems perspektiv man ser den. Och den slutsats jag drar efter nio år i yrket är att gapet mellan de som kan och de som inte kan har ökat. De elever som är riktigt duktiga har blivit färre och andelen elever som förmodligen aldrig kommer att klara sig i sammanhang som kräver mer än svenska verkar växa stadigt för varje år. Det borde i de flestas ögon vara en allt annat än önskvärd utveckling.


Källor:
Ajmer, Karin m. fl: "Engelska kan väl alla". www.sulf.se.
Tillgänglig 20101016.
URL: http://www.sulf.se/templates/CopyrightPage.aspx?id=2955

"Svenska ungdomar är mycket duktiga på engelska". Pressmeddelande. www.skolverket.se
Publicerad 20040302. Tillgänglig 20101016.
URL: http://www.skolverket.se/sb/d/205/a/825

Bildkälla: http://www.garde-rail.com/artists/ab/pics/unionjack.jpg