Faktiskt.
Vad bör man lära sig i skolan?
Det kan tyckas som en enkel fråga vid första anblicken, men alla som har det minsta hum om utbildningsfrågor vet att den är allt annat än okomplicerad. Skolan är en institution som alla har erfarenheter av och åsikter om. Skolan är dessvärre också ett politiskt slagfält där olika ideologier kämpar om herraväldet. När så många krafter vill påverka är risken stor att ingen blir riktigt nöjd med slutresultatet och att vi får en skola som trots all input inte levererar det samhället behöver.
Och vad är det då det moderna samhället behöver? De flesta är överens om att medborgare behöver komplexa kunskaper och förmågor för att kunna bidra. De flesta betonar behovet av analytisk förmåga, förmågan att lösa problem och att ha ett entreprenöriellt perspektiv på det man tar sig an. För att klara en högskoleutbildning bör man bland annat kunna hantera stora textmassor, vara självgående och ha ett kritiskt förhållningssätt.
På Omvärldsbloggen skriver Stefan Pålsson om behovet av stora förändringar i lärares sätt att undervisa. Det som behövs är att eleven själv ges mer utrymme för att jobba med sitt lärande och att läraren intar en handledande funktion, ger feedback och guidar eleven rätt när behovet av det finns. Det gamla sättet att undervisa och det stoff som traditionellt sett varit centralt vill man generellt komma bort ifrån. Behovet av att tillägna sig rena faktakunskaper tonas ner, eftersom fakta finns tillgängliga genom ett fåtal knapptryckningar. Alla delar dock inte den åsikten. I en debattartikel skriver till exempel Johannes Åman om värdet av faktakunskaper och deras roll som inre kompass. De fakta man bär med sig är nämligen en förutsättning för att man ska kunna orientera sig i en kaotisk verklighet och ställa rätt frågor. Åman påvisar hur utantillkunskapens roll har minskat genom historien och hur detta påverkar den av naturen lata hjärnan till att inte utnyttja sin kapacitet. Detta började redan i och med övergången från muntlig kultur till skriftkultur, då förmågan att memorera långa berättelser inte längre behövdes. Sedan dess har behovet av att använda hjärnan som kunskapsbank minskat alltmer och kulminerat i och med tillgången till mobiltelefoner med vilkas hjälp all världens fakta finns tillgänglig.
Den digitala tekniken har enorm potential att revolutionera utbildningsväsendet och ge eleverna möjligheten att få makten över sin egen kunskapsutveckling. Men vår blinda tillit till den digitala tekniken väcker en del frågor. Vad händer om tekniken sviker oss? Hur klarar sig den person som är van vid att ha ständig tillgång till hjälpmedel när hjälpmedlen helt plötsligt inte finns där?
Källor:
Pålsson, Stefan: "Investera i kunskaper och förmågor som behövs idag". Omvärldsbloggen. Stefan Pålsson om IT i skolan.
Publicerad 20101105. Tillgänglig 20101110.
URL: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2010/11/05/investera-i-kunskaper/
Åman, Johannes: "Skolpollitik: Utan minnets fasta punkter går vi vilse", i: Dagens Nyheter [online].
Publicerad 20101010. Tillgänglig 20101110.
URL: http://www.dn.se/ledare/signerat/skolpolitik-utan-minnets-fasta-punkter-gar-vi-vilse-1.1205675
Det kan tyckas som en enkel fråga vid första anblicken, men alla som har det minsta hum om utbildningsfrågor vet att den är allt annat än okomplicerad. Skolan är en institution som alla har erfarenheter av och åsikter om. Skolan är dessvärre också ett politiskt slagfält där olika ideologier kämpar om herraväldet. När så många krafter vill påverka är risken stor att ingen blir riktigt nöjd med slutresultatet och att vi får en skola som trots all input inte levererar det samhället behöver.
Och vad är det då det moderna samhället behöver? De flesta är överens om att medborgare behöver komplexa kunskaper och förmågor för att kunna bidra. De flesta betonar behovet av analytisk förmåga, förmågan att lösa problem och att ha ett entreprenöriellt perspektiv på det man tar sig an. För att klara en högskoleutbildning bör man bland annat kunna hantera stora textmassor, vara självgående och ha ett kritiskt förhållningssätt.
På Omvärldsbloggen skriver Stefan Pålsson om behovet av stora förändringar i lärares sätt att undervisa. Det som behövs är att eleven själv ges mer utrymme för att jobba med sitt lärande och att läraren intar en handledande funktion, ger feedback och guidar eleven rätt när behovet av det finns. Det gamla sättet att undervisa och det stoff som traditionellt sett varit centralt vill man generellt komma bort ifrån. Behovet av att tillägna sig rena faktakunskaper tonas ner, eftersom fakta finns tillgängliga genom ett fåtal knapptryckningar. Alla delar dock inte den åsikten. I en debattartikel skriver till exempel Johannes Åman om värdet av faktakunskaper och deras roll som inre kompass. De fakta man bär med sig är nämligen en förutsättning för att man ska kunna orientera sig i en kaotisk verklighet och ställa rätt frågor. Åman påvisar hur utantillkunskapens roll har minskat genom historien och hur detta påverkar den av naturen lata hjärnan till att inte utnyttja sin kapacitet. Detta började redan i och med övergången från muntlig kultur till skriftkultur, då förmågan att memorera långa berättelser inte längre behövdes. Sedan dess har behovet av att använda hjärnan som kunskapsbank minskat alltmer och kulminerat i och med tillgången till mobiltelefoner med vilkas hjälp all världens fakta finns tillgänglig.
Den digitala tekniken har enorm potential att revolutionera utbildningsväsendet och ge eleverna möjligheten att få makten över sin egen kunskapsutveckling. Men vår blinda tillit till den digitala tekniken väcker en del frågor. Vad händer om tekniken sviker oss? Hur klarar sig den person som är van vid att ha ständig tillgång till hjälpmedel när hjälpmedlen helt plötsligt inte finns där?
Källor:
Pålsson, Stefan: "Investera i kunskaper och förmågor som behövs idag". Omvärldsbloggen. Stefan Pålsson om IT i skolan.
Publicerad 20101105. Tillgänglig 20101110.
URL: http://omvarld.blogg.skolverket.se/2010/11/05/investera-i-kunskaper/
Åman, Johannes: "Skolpollitik: Utan minnets fasta punkter går vi vilse", i: Dagens Nyheter [online].
Publicerad 20101010. Tillgänglig 20101110.
URL: http://www.dn.se/ledare/signerat/skolpolitik-utan-minnets-fasta-punkter-gar-vi-vilse-1.1205675
Kommentarer
Postat av: Särbon
... jag visste det, var sjutton har jag lagt min kompass.....
Trackback
