Dagens (T)adel.
Sofia Arkelsten är moderaternas nya partisekreterare och nu granskas det hon pysslat med som riksdagsledamot sedan hon valdes in i församlingen i samband med valet 2006. Det som lyfts särskilt är en bjudresa som oljebolaget Shell stod för som hon åkte på i egenskap av miljöpolitisk talesman för partiet och sedan bloggat om. Carl Bildt har nu trätt fram och tagit sin partikamrat i försvar. Bjudresor är fullt normala, skorrar han och hastar vidare.
Politiker på riksdagsnivå är dagens adel. De åtnjuter privilegier och en lönenivå som vanliga löntagare bara kan drömma om. En del av dem arbetar hårt och tar sitt uppdrag på allvar. Alltför många pysslar med riksdagsarbete endast när de får tid över. Den numera avhoppade Bodström - som varit i blåsväder förut - fortsatte trots utskottsuppdrag med sin advokatkarriär och deckarförfattande. Inte undra på att han saknades på de flesta mötena och hade för vana att sätta en kråka på andras motioner för att verka engagerad. När skulle karln annars ha sovit? Och han är som sagt inte ensam.
En plats i riksdagen framstår därför som inget annat en gräddfil in i etablissemanget där man kan vila skinkorna på allsköns styrelsestolar samtidigt som man lyfter riksdagsarvoden och har gratis hemresor. Det är en verklighet som få svenskar får uppleva och vars existens jag anser står i direkt motsats till det politiskt arbetes främsta syfte borde vara, nämligen den osjälviska strävan efter att göra samhället bättre för så många som möjligt. I det slag man blir folkvald och flerdubblar sin månadslön tappar man kontakten med det folk man är satt att representera och intresset för att garantera den egna fortlevnaden i maktens korridorer blir långt mer prioriterad än något annat.
Det är ett demokratiproblem av gigantiska mått som Arkelsten bara är en liten del av.
Bildkällor:
http://www.riksdagen.se/upload/bilder/press/pressbilder/vastra_riksdagshus_72dpi.jpg
http://www.slottochkoja.se/wp-content/bilder/lacko_slott.jpg
Kommentarer
Trackback