LOGGiskt.
Alliansen har under pompa och ståt tillkännagivit sin nya symbol inför valrörelsen. Det är en orange, nästan naivistisk skapelse som enligt belackare liknar TV-kanalen Animal Planets logga i stor utsträckning. Det är inte utan att det ligger en del i det och kanske är det dessutom högst passande. Att föreställa sig Alliansens fyra partiledare som utsvultna hyenor - rivande och slitande i det nedlagda byte som är regeringsmakten och ackompanjerade av Arne Weises legendariska berättarröst - är inte särskilt svårt. Vem får de saftigaste bitarna och vem får gå hungrig från bordet när regeringen slutligen bildas?
Politik handlar alltför ofta om att roffa åt sig och få personliga fördelar - idealism och viljan till världsförbättring är blott de fårakläder varunder den egoistiske ulven döljer sina egentliga syften. Politiker begår oupphörligen de typiska manschettbrotten stöld och utstuderat bedrägeri. Med fagra löften tillskansar man sig väljarnas förtroende och stjäl de facto deras röster för att - när valet väl vunnits - kunna driva igenom en politik som bara delvis är i linje med det som utlovades. Vi vet detta mycket väl. Det är en tyst, demokratisk överenskommelse att vi faktiskt spelar roulette med vår röst. För alla vet ju att valfläsk existerar. Alla vet att lejonparten av slagorden och löftena är floskler och populistiska slagträn som politikerna svingar vart fjärde år. Ändå faller vi för dem gång på gång i hopp om att det ska bli annorlunda.
Det kommer det inte att bli. Inte den här gången heller - oavsett vilken färg det är på valsedeln eller den rovdjursflock som ska slåss om makten under de fyra år som väntar.
