Fröken Giftig

Jag var utan internet och telefon i ett drygt dygn. Det är ingen överdrift att säga att det inverkade menligt på min tillvaro. Internet är mitt sätt att komma nära människor som fysiskt sett finns långt borta och när den kontakten är bruten känner jag mig avskärmad från världen. Det slår mig plötsligt att det finns människor som frivilligt väljer bort det mesta som har med vår moderna värld att göra.

I filmen Vittne till mord från 1985 blir en amishänka och hennes lille son vittne till mordet på en narkotikaagent och Harrison Ford spelar polisen som utses att beskydda dem tills de skyldiga åker fast. En stor del av filmen går ut på att få en inblick i amishkulturen, ett sätt att leva som tar avstånd från det som hör nutiden till.

Amish är en så kallad anabaptistisk rörelse som ursprungligen var utbrytare ur mennonitrörelsen som man tyckte hade blivit alltför världslig. Under 1700-talet utsattes de för förföljelse i Europa och valde därför att utvandra till Nya Världen. I dagsläget finns amishsamhällen främst i Pennsylvania, Ohio, Indiana och delar av Kanada. De talar ett språk som kallas pennsylvaniatyska, men för att kunna ha kontakt med omvärlden lär de sig även engelska. De klär sig enkelt och det finns regler för hår och skäggväxt.

Amish lever på ett sätt som för ivriga nutidsmänniskor ter sig ålderdomligt. Samhällen inom amishrörelsen kan vara olika stränga, men genomsnittet lever sina liv utan elektricitet, har inga bilar utan förflyttar sig med häst och vagn, bedriver jordbruk som främsta näring på samma sätt som man gjorde för hundra år sedan, har ingen telefon, ingen TV eller radio och lever spartanska liv där arbetet på gården styr livsrytmen och religionen är central. Amishfamiljer är barnrika eftersom preventivmedel inte är tillåtna och det är nu vanligare än förut att de flesta av barnen förblir inom rörelsen. För några decennier sedan var avhoppen betydligt fler. Antalet medlemmar har från 1992 fram till idag ökat från 123 000 till 231 000. En förklaring till de minskade antalet avhopp kan vara att nackdelarna med det moderna samhället i och med t. ex finanskrisen har blivit alltmer uppenbara.

För en utomstående ter sig livet inom amish inrutat, begränsat, auktoritärt och omodernt. Vi som är moderna lever i ett högt tempo och behöver bilar, telefoner och datorer för att hinna med allt vi tror oss vara tvungna till och för att inte hinna bli uttråkade. Det får inte finnas en död sekund för då blir vi rastlösa. Ett helt annan livstempo både lockar och skrämmer oss, för om telefonerna, TV:n och radion tystnar får vi förmodligen alldeles för mycket tid över till att faktiskt använda våra hjärnor och tänka efter. Är vi beredda på det?