En "arier" i kurran.

Den kåte lille chilenaren sitter i fängelse. Mot sitt nekande dömdes han för att ha sexuellt utnyttjat en kristen barnflicka under en turne med bl. a Robert Wells och Carola. Hans fru stod tappert vid hans sida under hela rättegången och bedyrade hans oskuld - fastän hon rimligtvis inte var på plats och kunde uttala sig om vad som hade hänt - men till fängelset kunde hon inte följa honom. Så nu sitter han där. Ensam.

Man kan tycka att en kortväxt operasångare av utländskt ursprung skulle hålla sig lugn i finkan. Brottslingar som är dömda för sexbrott brukar dessutom inte rangordnas särskilt högt och en låg profil kan vara klokt. Tito tycker dock något helt annat. Han har råkat i bråk med medfångar, hotat dem till livet och sedan klagat på att fängelsepersonalen vill förnedra honom när han förs i handfängsel till sin nästa rättegång. Tito måste antagligen tycka att allt redan är så åt helvete det kan bli och därför gör han som som många andra brottslingar gör när de sitter inne, nämligen begår fler brott. Tito har kanske inte insett att han på så sätt framstår som någon som faktiskt hör hemma där han är. Att alla flotta operasammanhang och celebra miljöer bara var en polityr under vilken ett manipulativt råskinn dolde sig. En kåt liten chilenare med hett temperament och dålig impulskontroll.

Vilken slags karriär som väntar herr Beltran när han kommer ut återstår att se. Antingen ger fängelsevistelsen udd åt hans persona och allt går som smort eller så blir han (p)aria i artistkretsar. Han har i vilket fall som helst bevisat att han kan ta ton som en äkta jailbird.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0