OS på hal IS.
Olympiska spelen har sitt ursprung i det antika Grekland. De moderna spelens fader var den franske adelsmannen Pierre de Coubertin - generalsekreterare i franska riksidrottsförbundet - som lyfte dem ur historiens glömska 1896. Dessförinnan hade det inte hållits några spel sedan år 394 då de förbjöds av kejsar Theodosius.
Inledningsvis var de olympiska spelen ingen stor angelägenhet, men arrangemanget har växt för varje år. En talande jämförelse visar utvecklingen. Till exempel deltog 27 nationer i spelen i Stockholm 1912 med sammanlagt 2 547 idrottsutövare. Detta kan jämföras med de senaste spelen i Beijing 2008 då 204 nationer med sammanlagt 10 708 idrottsutövare deltog.
Från början var spelen ett ickekommersiellt forum för amatöridrottare. Så är inte längre fallet. Kommersialismen gjorde sitt inträde i spelen under 1960-talet, och fick kanske sin höjdpunkt i och med sommarspelen i Atlanta 1996. EFter detta har IOK (Internationella Olympiska Kommittén) strävat mot återhållsamhet i detta avseende. Det krav på enbart amatöridrottare som inledningsvis fanns luckrades slutligen upp under 80-talet och under de senaste sommarspelen var det enbart inom boxningen som amatörkravet kvarstod.
OS har också varit politisk skådeplats, t. ex spelen som hölls i Berlin 1936, då regimen ville förbjuda judiskt deltagande - dock utan framgång. Spelen i Moskva 1980 blev kontroversiella tack vare invasionen av Afghanistan och USA:s (och andra västländers) bojkott av spelen av denna anledning. Sovjets svar på detta blev en bojkott av spelen i Los Angeles fyra år senare.
De senaste spelen som hölls i Beijing förorsakade massiva protester eftersom Kina är en diktatur där yttrande- och åsiktsfriheten är starkt begränsade. Inför spelen tvingades hundratusentals kineser överge sina hem, eftersom områdena skulle ge plats åt nya tävlingsarenor och OS-byar för deltagarna. Den svenska vice ordföranden i IOK, Kristina Lindberg, försvarade valet av Beijing med att idrott och politik måste kunna hållas åtskilda och att idrotten ska ses som en möjlighet för ökad förståelse och tolerans. Idrotten ska med andra ord inte bära något ansvar för hur det är ställt med mänskliga rättigheter och demokrati där den utövas. IOK fick trots sina försök att svära sig fria en hel del att tampas med och försvara inför spelen i Kina och detta måhända kommittén också förutsåg. Därför är det inte förvånande att skådeplatsen för vinterspelen 2010 blev Kanada, ett land som faktiskt aldrig gjort något större väsen av sig.
Det blev väl helt enkelt lugnast så.
Källor:
Helin, Elsa: "Kina, OS och mänskliga rättigheter". www.sr.se.
Publicerat 20070807. Tillgänglig 20100208.
URL: http://www.sr.se/cgi-bin/ekot/artikel.asp?Artikel=1523637
"Olympiska spelen" Nationalencyklopedin. Tillgänglig 2010-02-08.
URL: http://www.ne.se/lang/olympiska-spelen
"Olympiska spelen". Wikipedia. Publicerad 20100127. Tillgänglig 20100207.
URL: http://sv.wikipedia.org/wiki/Olympiska_spelen
