Mal-placerad.




Förblindad och förtrollad dras jag till ljuset.
Vill bli en del av det förunderliga.
Känna mina konturer suddas ut och försvinna.
Allt det mörka och tunga blir en
halvt glömd mardröm jag vaknar ur
och det svartblanka tvivel som legat inkilat
under hjärtats knutna näve
löses upp i ett extatiskt intet.
En vilseledd foton som aldrig slutar söka.
Ständigt i rörelse i ditt universum.

Kommentarer
Postat av: Särbon

Även om jag tvivlar.... så kommer ljuset i år också.

Trots kylan och trots all snö.

Den mesta "värmen" får vi kanske av människor som berör oss, som vi inte kan vara utan.

Människor som trots all frost kan tina upp vår frusna själ.

2010-02-22 @ 14:00:21

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0