Fröken Giftig

Täby kommuns personalförening minglar med änglar på skattebetalarnas bekostnad. När Christian Sturmark - ordförande för Humanisterna - och en kollega tack vare ett tips medverkade vid en sådan träff, fick han bl. a uppleva när anställda vid socialförvaltningen via änglaterapistens försorg lärde sig att personer med funktionshinder är människor som "straffas" för att de varit för obenägna att ta emot hjälp från andra i ett tidigare liv. Det talades om änglars och döda människors vibrationsfrekvenser och de 25 åhörarna lyssnade helt okritiskt till hela spektaklet. Som om detta inte var tillräckligt blev Sturmark hotad via mail när det uppdagades att han varit på plats i egenskap av kritiskt granskande journalist.

När avslöjanden av den här typen når allmänheten är det högst olyckligt. Inte för att granskande journalistik är fel eller för att det är rätt att använda dyrbara skattemedel till nonsens och rappakalja, utan för att kommunen som organisation redan kämpar i motvind. När kommunala tjänstemän får tid i media handlar det oftast om att de klantat sig. Genom åren har vi sett flera exempel. Barn har misshandlats i åratal utan att någon i beslutsställning ingripit och upphandlingar har fuskats fram och givit enskilda tjänstemän gratis byggen av fritidshus vid havet - bara för att nämna några få. Alla kommunalt anställda är förstås inte korrumperade asgamar som mer än gärna är rundhänta med andras tillgångar och älskar "internt", men kommunalanställda som hotar journalister för att de legitimt ifrågasätter när skattepengar används till tvivelaktiga ändamål hjälper inte heller till att förändra den bilden. Det är lite synd när de inte själva inser hur beteendet avspeglar dem som myglande fjantar. Dessutom är det oroande att tänka sig att det faktiskt skulle kunna vara en anställd vid socialförvaltningen som avslutar sitt hätska mail med att önska att den kunnat förpassa den nyfikne Sturmark ut genom ett fönster på femte våningen som straff för att han nästlat sig in i och studerat deras synnerligen suspekta verksamhet.

Suspekt är tyvärr annars ett ord som rätt bra beskriver det kommunala budgettänket och pengahanteringen. Alltför stora mängder kommunala medel - och nu pratar vi om hundratals miljoner - har en tendens att försvinna och förbrukas utan att någon kan redovisa vilken nytta de faktiskt gjort. Förvaltningar - omvandlade till kommunala bolag - blir till svarta hål och siffror friseras av intressenter och fatcats som sitter i styrelser år efter år utan egentlig sakkunskap och agerar revisorer i en och samma verksamhet på konsultbasis. Insynen för andra är noll och då vaknar misstänksamheten - och som det verkar - med all rätt.

Till arvoden och änglamingel finns alltid pengar att avvara, men när barn med särskilda behov behöver extra personal i skolan, eller nattpersonalen på demensboenden vill bli fler för att slippa låsa in patienterna på sina rum, står de helt plötsligt inte att finna. Men! Som genom ett gudomligt under dyker de upp igen, lagom tills att de högre tjänstemännens löner ska omförhandlas. Det om något är väl ett mirakel värdigt en änglaterapist.