Fröken Giftig

Det är viktigt att lyssna på sin kropp. Den vet vad den tål och signalerar därför på olika sätt när gränsen är nådd. En del väljer medvetet eller omedvetet att ignorera signalerna och då uppstår oftast problem.

I samband med Midnattsloppet som gick av stapeln i augusti i Göteborg dog två löpare. Luftfuktigheten var hög och värmen tryckande. Många av deltagarna var inte erfarna nog. Därför hade de inte förutsättningarna helt klara för sig och var följaktligen inte beredda på den påfrestning kroppen skulle utsättas för. För två män blev denna löptävling det sista de gjorde i livet. Den ene var i femtioårsåldern, den andre bara tjugosex.

I början av augusti hölls bastu-VM i finska Heinola och finalen slutade precis som Midnattsloppet i tragedi. De två sista deltagarna föll bokstavligen ut ur bastun efter att tävligen avbrutits och ögonvittnen berättar om blödande sår och uppenbara brännskador på deras kroppar efter vistelsen i den 110-gradiga hettan. Akutsjukvårdare tog sin an dem båda, men den ryske finalistens liv gick inte att rädda. Tävlingschefen Ossi Arvela säger att tävlingen med stor sannolikhet inte kommer att hållas igen.

Vad förtäljer denna svettosande tragik? Kanske något om den kraft som driver oss och får somliga att göra den slutgiltiga uppoffringen. För att ta oss fram måste vi ibland utmana och pressa oss själva till det yttersta. Det gäller alla sammanhang i livet, även om det sällan blir så konkret som i fallet med löparna och bastubadarna. De flesta oss vet när det är dags att backa. I deras fall vann dock längtan efter att övervinna de egna begränsningarna över det sunda förnuftet.