"Sjukt", sa samhällskroppen.
Elin - som två dagar innan genomgått kejsarsnitt - fick städa sitt sjukrum innan hon blev utskriven. Hon fick under vistelsen hålla koll på sin egen medicinering och med sambons hjälp byta sängkläder sedan hon blodat ner. En barnmorska intygar att det är just sådana delar som personalen inte hinner med. Var ligger felet?
Åsikterna kring detta skiftar i kommentarsfältet. Somliga - företrädesvis män - tycker inte det är något konstigt att städa efter sig om man "skräpat" ner. Ironiskt nog är det med stor sannolikhet en betydande del av just dessa kommentatörer som inte lever som de lär. Andra skyller på Alliansens politik och det Nya Tuffa Sverige, men till saken hör att Västernorrlands Landsting - där just detta inträffade - länge styrts av socialdemokraterna. Andra ifrågasätter personalens kompetens och röster höjs som hävdar att en man som genomgått ett liknande bukingrepp inte skulle uppmanas att städa innan han lämnade sjukrummet. De finns flera som tror de sitter inne med lösningen på mysteriet.
Det är ingen hemlighet att sjukvårdens kvalitet har sjunkit de senaste decennierna. Det går att skylla på olika politiska ideologier och felgrepp, men det är oftast inte där problemet ligger. De flesta lever i villfarelsen att mer pengar löser alla problem. Om det bara fanns pengar skulle vårdbiträden hinna byta i sängarna, sjuksköterskorna sköta medicinering, läkare aldrig felbehandla och patienter kunna få tid för operation inom rimlig tid. Bristande resurser är något att skylla på, men inte alltid roten till problemen. Problemet stavas ineffektivitet och dålig fördelning av de resurser som faktiskt finns.
I en ledare i Läkartidningen i augusti 2010 skriver Läkarförbundets ordförande Eva Nilsson Bågenholm att läkare lägger alltmer tid på pappersarbete och administration och allt mindre på patienter. Trots att Sverige kan skryta med en läkare per 275 invånare är det ändå svårt att få tid hos en läkare när man behöver det. Varför? Nedskärningarna inom vården har gjort att antalet vårdbiträden sjunkit drastiskt, liksom antalet läkarsekreterare, och dessa var de personal som tidigare såg till att läkare och sjuksköterskor kunde ägna tiden åt det de är utbildade för - nämligen vård! Att sedan landstingen är oerhört duktiga på att anställa chefer och betala ut chefslöner är heller ingen hemlighet. I januari i år publicerades en artikel i Länstidningen där man redogjorde för situationen i Jämtlands Läns Landsting. Facket bedömde att det fanns 20-30 chefer för mycket och konstaterade att det fanns lika många administratörer inom verksamheten som det fanns undersköterskor. Likväl riskerade personalminskningen drabba personalen på golvet i störst utsträckning.
Offentliga verksamheter slukar pengar, men inte alltid för att alla dessa pengar behövs, utanför att verksamheten med få undantag drivs och planeras av chefer som inte är tillräckligt kompetenta för att kunna fördela resurserna dit de verkligen behövs. Så länge inget görs åt inkompetensen kommer Elin och alla andra att få fortsätta göra vårdpersonalens jobb åt dem.
Källor:
Nlsson Bågenholm, Eva: "Vad läkarna gör på jobbet", i: Läkartidningen [online).
Publicerad 20100824. Tillgänglig 20100825.
URL: http://www.lakartidningen.se/engine.php?sectionId=0&articleId=14851
Nilsson, Kerstin: "Fick städa efter sin egen förlossning", i: Aftonbladet [online].
Publicerad 20100823. Tillgänglig 20100825.
URL: http://www.aftonbladet.se/wendela/article7663490.ab
Näsberg, Anita: "Facket: För många chefer och administratörer", i: Länstidningen.
Publicerad 20100129. Tillgänglig 20100825.
URL: http://ltz.se/nyheter/ostersund/1.1762230-facket-for-manga-chefer-och-administratorer
Bildkälla: http://www.hospitalitynetwork.ca/images/Image/Man%20in%20hospital%20bed.jpg
det är svårt det där med att "inte hinna". roliga arbetsuppgifter hinner jag alltid med av någon konstig anledning. De mindre roliga och ointressanta uppgifter samlas oftare på hög...
Detta med användningen av vår tid beskrivs ibland som om det vore objektivt mätbart - men det är ju oerhört subjektivt. OCH det är också en organisatorsik fråga OCH en ledningsfråga. Gör vi rätt saker på rätt sätt?