Intelligentle.
Intelligens som begrepp är kontroversiellt. Det är nästan omöjligt att hålla diskursen objektiv, eftersom den ohjälpligen färgas av underliggande agendor och referensramar som omdanas och omvärderas. Vad är egentligen intelligens och hur påverkar den oss?
Intelligens, en individs mentala förmåga, är ett paraplybegrepp för en rad olika färdigheter, såsom inlärning, språkhantering, abstrakt tänkande och problemlösning. Dessa förmågor kan mätas med hjälp olika slags tester, men dessas tillförlitlighet ifrågasätts ständigt. Synen på vad som utmärker intelligens skiljer sig nämligen mellan olika kulturer, och därför bedöms färdigheter och förmågor på olika sätt i olika delar av världen.
Ernest Hemingway sade en gång att lycka hos en intelligent person är något sällsynt. Samma tankegång framkommer i Hjalmar Söderbergs novell Med strömmen: "Den äldsta av Mortimers barn är en gosse, som liknar honom påfallande i det yttre. Han kommer likväl, mänskligt att döma, att bli lyckligare än fadern, ty han är svagt begåvad." I deras ögon borgar alltså medelmåttig mental förmåga för ett liv i lycklig ovisshet. Generellt har människor som är mer begåvade än genomsnittet gestaltats som introverta och socialt handikappade, kanske för att de till skillnad från sina mindre skärpta medmänniskor är mer upptagna med livets stora och viktiga frågor och därmed också alltid bekymrade. En variation på temat är att de begåvade är känslokalla, närmast omänskliga, samt uppslukade av det som de ser som sin livsuppgift och följaktligen ointresserade av det banala som upptar "vanliga" människors tankar. Uppdiktade karaktärer med skarpt sinne är därför inte lika lyckosamma i sällskapslivet som i forskarlabbet eller skrivkammaren och denna föreställning om deras sämre möjligheter till framgång på bred front har förmodligen inte gripits helt ur intet.
Detta till trots har intelligens som framträdande egenskap hos karaktärer i populärkulturen blivit trendigt på senare år. Gregory House, den spydige, till synes känslokalle men oerhört skicklige läkaren i serien med samma namn, hamnar högt på listor över "sexiga" personligheter på TV. Beteendevetargenier jagar med vetenskapens hjälp seriemördare i Criminal Minds och kriminaltekniker som kan rabbla grundämnen och komponenter i vanlig hårspray utantill romantiseras i CSI och dess spinoffer. Gemensamt för karaktärerna ifråga är att de framstår som intelligenta utan att för den skull vara "töntiga". Däremot är föreställningen om bristen på lycka och social kompetens hos begåvade seglivad, eftersom de miljöer de skildras i utanför värvet beskrivs som emotionellt torftiga och i avsaknad av det som "alla andra" människor ser som självklart i tillvaron.
Men olycka är faktiskt inte reserverad enbart för de riktigt skärpta. En undersökning publicerad i Läkartidningen 2005 visar att det finns ett samband mellan låg intelligens och självmordsbenägenhet bland män. Genom att samköra resultat av intelligenstester från mönstring med självmordsstatistik, fann man att störst risk att dö för egen hand löpte de män som hade fått låga resultat gällande logisk förmåga. Undersökningen visade att "varje ökad enhet i logisk förmåga var förknippad med en 12-procentig minskning av risken för självmord". I ett resonemang kring resultaten spekulerar man kring orsakerna till dessa samband och något som nämns är att människor med dåligt utvecklad logisk förmåga möjligtvis har svårare för att hantera livskriser och därför oftare väljer självmord som en utväg.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de dysterkvistar som härbärgerar ibland oss antingen kan vara en okänd medlem av hjärntrusten eller en medelsvensson som helt enkelt har problem med logiken. I vanlig ordning räcker det inte med ytliga bedömningar för att kunna avgöra en persons potential och ordstävet som uppmanar oss att inte döma hunden efter håren blir en devis det även fortsättningsvis vore logiskt att efterleva.
Källor:
Berggren, Niclas. "Intelligens ger olycka". Blogginlägg på Nonicoclolasos.
Publicerat 20100301. Tillgänglig 20100325.
URL: http://nonicoclolasos.wordpress.com/2010/03/01/intelligens-ger-olycka/
Magnusson, Patrik & Finn Ramussen: "Samband mellan kognitiv förmåga och självmord bland män", i: Läkartidningen [online].
Publicerad 20050315. Tillgänglig 20100225.
URL: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=622
Intelligens, en individs mentala förmåga, är ett paraplybegrepp för en rad olika färdigheter, såsom inlärning, språkhantering, abstrakt tänkande och problemlösning. Dessa förmågor kan mätas med hjälp olika slags tester, men dessas tillförlitlighet ifrågasätts ständigt. Synen på vad som utmärker intelligens skiljer sig nämligen mellan olika kulturer, och därför bedöms färdigheter och förmågor på olika sätt i olika delar av världen.
Ernest Hemingway sade en gång att lycka hos en intelligent person är något sällsynt. Samma tankegång framkommer i Hjalmar Söderbergs novell Med strömmen: "Den äldsta av Mortimers barn är en gosse, som liknar honom påfallande i det yttre. Han kommer likväl, mänskligt att döma, att bli lyckligare än fadern, ty han är svagt begåvad." I deras ögon borgar alltså medelmåttig mental förmåga för ett liv i lycklig ovisshet. Generellt har människor som är mer begåvade än genomsnittet gestaltats som introverta och socialt handikappade, kanske för att de till skillnad från sina mindre skärpta medmänniskor är mer upptagna med livets stora och viktiga frågor och därmed också alltid bekymrade. En variation på temat är att de begåvade är känslokalla, närmast omänskliga, samt uppslukade av det som de ser som sin livsuppgift och följaktligen ointresserade av det banala som upptar "vanliga" människors tankar. Uppdiktade karaktärer med skarpt sinne är därför inte lika lyckosamma i sällskapslivet som i forskarlabbet eller skrivkammaren och denna föreställning om deras sämre möjligheter till framgång på bred front har förmodligen inte gripits helt ur intet.
Detta till trots har intelligens som framträdande egenskap hos karaktärer i populärkulturen blivit trendigt på senare år. Gregory House, den spydige, till synes känslokalle men oerhört skicklige läkaren i serien med samma namn, hamnar högt på listor över "sexiga" personligheter på TV. Beteendevetargenier jagar med vetenskapens hjälp seriemördare i Criminal Minds och kriminaltekniker som kan rabbla grundämnen och komponenter i vanlig hårspray utantill romantiseras i CSI och dess spinoffer. Gemensamt för karaktärerna ifråga är att de framstår som intelligenta utan att för den skull vara "töntiga". Däremot är föreställningen om bristen på lycka och social kompetens hos begåvade seglivad, eftersom de miljöer de skildras i utanför värvet beskrivs som emotionellt torftiga och i avsaknad av det som "alla andra" människor ser som självklart i tillvaron.
Men olycka är faktiskt inte reserverad enbart för de riktigt skärpta. En undersökning publicerad i Läkartidningen 2005 visar att det finns ett samband mellan låg intelligens och självmordsbenägenhet bland män. Genom att samköra resultat av intelligenstester från mönstring med självmordsstatistik, fann man att störst risk att dö för egen hand löpte de män som hade fått låga resultat gällande logisk förmåga. Undersökningen visade att "varje ökad enhet i logisk förmåga var förknippad med en 12-procentig minskning av risken för självmord". I ett resonemang kring resultaten spekulerar man kring orsakerna till dessa samband och något som nämns är att människor med dåligt utvecklad logisk förmåga möjligtvis har svårare för att hantera livskriser och därför oftare väljer självmord som en utväg.
Sammanfattningsvis kan man alltså säga att de dysterkvistar som härbärgerar ibland oss antingen kan vara en okänd medlem av hjärntrusten eller en medelsvensson som helt enkelt har problem med logiken. I vanlig ordning räcker det inte med ytliga bedömningar för att kunna avgöra en persons potential och ordstävet som uppmanar oss att inte döma hunden efter håren blir en devis det även fortsättningsvis vore logiskt att efterleva.
Källor:
Berggren, Niclas. "Intelligens ger olycka". Blogginlägg på Nonicoclolasos.
Publicerat 20100301. Tillgänglig 20100325.
URL: http://nonicoclolasos.wordpress.com/2010/03/01/intelligens-ger-olycka/
Magnusson, Patrik & Finn Ramussen: "Samband mellan kognitiv förmåga och självmord bland män", i: Läkartidningen [online].
Publicerad 20050315. Tillgänglig 20100225.
URL: http://www.lakartidningen.se/07engine.php?articleId=622
Kommentarer
Trackback
