PILOTstudie.
Flygrädsla är inte helt ovanligt. Det är väl heller inte så konstigt eftersom det är en ganska rationell rädsla när allt kommer omkring - oavsett vad olycksstatistiken säger. Den där stora metallgrejen trotsar ju alla naturlagar när den lyfter från marken och dessutom lyckas hålla sig uppe, och man kan inte annat än beundra de yrkespersoner som bemästrar metallmonstret med instrumentbrädans uppsjö av knappar, reglage och mätare.
Det är en dröm - ibland ouppnåelig - för många att bli pilot och anledningarna till att man vill nå dithän är förstås individuella. Somliga går igång på ansvaret, andra på tekniken. En del vill se världen och andra vill få möjlighet att klädda i snitsig uniform flirta med flygvärdinnor. Det finns i alla händelser ett romantiskt skimmer över pilotyrket, för de regerar i luften och vi vet också att inte vem som helst får göra det de gör. Man ska ha certifikat med alla upptänkliga bokstavskombinationer på. Det är mycket noga reglerat. Det krävs högskolebehörighet samt goda fysiska och psykiska förutsättningar och så ska man ju leva upp till alla medicinska krav samt klara tester och antagningsprov innan man ens får chansen att FÖRSÖKA bli pilot. Agnarna ska i god tid sållas från vetet. Kan man annat än ha förtroende för dem som till slut når hela vägen och får de åtråvärda bevisen på flygduglighet?
Dessvärre finns anledning att inte alltid ha det. 11 november 2009: "Full pilot tänkte flyga till USA". 4 februari 2009 : "Full pilot orsakar tumult på flygplan". 24 oktober 2009: "Piloterna glömde att landa - flög fel". Lyckligtvis är det inte ofta det inträffar - åtminstone inte så att det kommer till allmänhetens kännedom - att piloter dabbar sig på det här sättet. Dessa yrkespersoner - som i de flesta fall fortfarande är män - bör efter alla tester ha visat sig vara de bästa av de bästa och om vi just har bokat en biljett för julresan till Thailand vill vi verkligen inte läsa om sådana här incidenter (då läser vi hellre om Chesley Sullenberger som mirakellandade på Hudsonfloden i New York i januari 2009 och räddade 155 människor från kraschlandning!) Om dessa tjafsande, laptopknattrande, alkoholpåverkade jönsar är de bästa som kan uppbringas bland pilotwannabees undrar man förstås vilken kvalitet det var på de kandidater som en gång ratades.
Och nu är flygbranschen dessutom i allvarlig kris. Bolagen - i synnerhet SAS - måste spara enorma summor för att kunna hålla sig "flygande". Som ett viktigt led i detta vill de försämra arbetsvillkoren för piloterna såväl som för kabinpersonalen. Ett annat sätt att minska kostnaderna är att sänka lönerna och som ett resultat av denna politik flyr nu piloterna från det krisdrabbade SAS och försöker få bättre villkor hos andra bolag.
Piloternas glorifierade globetrottertillvaro förblir fortfarande en dröm för många hågade, men lönen spelar faktiskt roll för att behålla statusen på ett yrke, likväl som hur dess utövare framställs i media när något går snett. En yrkesgrupp som det senaste decenniet skrivit nollavtal och till och med fått det sämre på sitt jobb än tidigare kommer att ha svårt att helhjärtat kunna njuta av svunna tiders romantiska patina i fortsättningen.
