Religionskrig.
Heminredning är en av våra nya glassiga religioner. Ernst är profet, tillsammans med Martin och den arge snickaren och tiondet betalas till prylshoppar och inredningsbutiker runt om i vårt avlånga land. Vi ska styla våra hem också - inte bara oss själva. Tapeter som designats för hand ute i skogen och fondväggar ska det vara. Jaga fräcka inredningsdetaljer från 50-talet i antikaffärer och secondhandbutiker. Köpa malätna prästgårdar och helrenovera i tre år innan stället ens är beboeligt. Sandpappra vår dyrbara fritid sönder och samman. Det handlar om skenbar trivsel och det handlar om yta. Vi kanske inte fixar relationen med maken eller att ta hand om våra barn utan att skrika, daska i ändan och bli ett fall för Louise, men om inget annat går i lås i ekorrhjulet strävar vi åtminstone med frenesi efter att våra krypin antingen ska se ut som en efter-bild i "Äntligen hemma" eller ett uppslag ur "Sköna hem".
Att resa är en annan av de alternativa religionerna. Vi skuldsätter oss över öronen eller försakar nöjen under ett helt år för att kunna tillbringa julen med tårna inborrade i vit, thailändsk sand. Husvagnssemester är inte särskilt svenssson längre. Nu handlar det om att ha andelsslägenhet i en pittoresk spansk fiskeby. Om du är kring de tjugo ingår det i livets hårda skola att backpacka med skitiga underkläder i Vietnam, twittra direkt från flygplatstoaletten eller ligga pall med turistdiarré i Kuala Lumpur. Först då har du levt på riktigt.
Dessa två religioner kan mycket väl samexistera utan konflikter, även om man kan tycka att det är paradoxalt att man offrar så mycket tid och på pengar på att styla ett hem man sedan gör allt för att slippa vistas i. Hittills har det fungerat bra, men nu börjar små konflikthärdar blossa upp. Våra vackra, stylade hem börjar nämligen få ta smällen av att vi tillbringat julen utomlands eller upplevt världen från en kamelrygg. Oönskade souvenirer har följt oss hem. Det stavas ohyra. Små, blodsugande skinnbaggar som nästan är omöjliga att bli av med när de väl fått fäste och som givit Anticimex mer jobb än de någonsin kan hinna med.
För att undvika att ett fullskaligt krig blossar upp mellan dessa två trosriktningar krävs att du som aktiv utövare av båda kallt förutsätter att du på dina pilgrimsäventyr vistas i miljöer som hyser dessa blodtörstiga rackare och gör allt som står i din makt för att ditt tempel på hemmaplan inte infekteras av dessa överlöpare i miniformat.
Att resa är en annan av de alternativa religionerna. Vi skuldsätter oss över öronen eller försakar nöjen under ett helt år för att kunna tillbringa julen med tårna inborrade i vit, thailändsk sand. Husvagnssemester är inte särskilt svenssson längre. Nu handlar det om att ha andelsslägenhet i en pittoresk spansk fiskeby. Om du är kring de tjugo ingår det i livets hårda skola att backpacka med skitiga underkläder i Vietnam, twittra direkt från flygplatstoaletten eller ligga pall med turistdiarré i Kuala Lumpur. Först då har du levt på riktigt.
Dessa två religioner kan mycket väl samexistera utan konflikter, även om man kan tycka att det är paradoxalt att man offrar så mycket tid och på pengar på att styla ett hem man sedan gör allt för att slippa vistas i. Hittills har det fungerat bra, men nu börjar små konflikthärdar blossa upp. Våra vackra, stylade hem börjar nämligen få ta smällen av att vi tillbringat julen utomlands eller upplevt världen från en kamelrygg. Oönskade souvenirer har följt oss hem. Det stavas ohyra. Små, blodsugande skinnbaggar som nästan är omöjliga att bli av med när de väl fått fäste och som givit Anticimex mer jobb än de någonsin kan hinna med.
För att undvika att ett fullskaligt krig blossar upp mellan dessa två trosriktningar krävs att du som aktiv utövare av båda kallt förutsätter att du på dina pilgrimsäventyr vistas i miljöer som hyser dessa blodtörstiga rackare och gör allt som står i din makt för att ditt tempel på hemmaplan inte infekteras av dessa överlöpare i miniformat.
Kommentarer
Trackback
