Crème de la crème
När elitskolor för särskilt duktiga idrottare kommer på tal är det ingen som höjer nämnvärt på ögonbrynen. Inte heller när det handlar om elever som vill kombinera sina gymnasiala studier med att utveckla sin talang som artist är det någon som tycker illa vara. De måste ju gubevars få tillfälle och möjlighet att odla sina talanger och förvalta de gåvor de trots allt har fått, tycker man.
Men när det handlar om elitskolor för elever som är sällsynt duktiga i naturvetenskapliga ämnen eller för den delen språk, blir det många gånger helt annat ljud i skällan. Åt sådana satsningar rynkas det gärna på näsan. De passar inte in i vårt jantesverige där alla - när det gäller traditionella akademiska ämnen - helst ska vara lika bra, eller i brist på det, lika dåliga. Vi är så besatta av rättvisa att vi - trots att vi det här laget borde ha insett att det inte går - försöker pressa alla genom samma mellanmjölksmall. Blivande Stephen Hawkings eller Bill Gates passar inte in i lilla landet Lagom. Det vore ju orättvist mot alla de andra normala barnen som inte är lika duktiga om just Bill och Stephen lyftes fram.
Det talas ofta om hur den svenska skolan lämnar de svaga i sticket. Hur elever som inte hänger med av en eller annan anledning blir hjälplöst efter och sedan aldrig kommer ifatt. De hamnar snett tidigt, lär sig kanske inte läsa eller har svårt med matten och det märker dem för livet. De lär sig att de inte är lika mycket värda som alla andra och finner därför andra sätt att utmärka sig - inte sällan sådana som inte alls är konstruktiva.
Väldigt sällan talas det om de begåvningar som samma institution kväver. För den som är begåvad finns det inget utrymme i vårt skolsystem. För den som arbetar snabbt, lär sig ännu snabbare och vill ha rejäla kunskapsutmaningar finns det varken tid eller utrymme och till slut kommer insikten om att det är så det är. Du är fången i medelmåttans högborg utan möjlighet till benådning och du är faktiskt till minst besvär om du är lagom duktig, lagom tyst och lagom snäll.
Så se till att välja dina föräldrar och anlag med omsorg. Slösa inte tid på en mamma som älskar matematik eller en pappa som lärde sig tala franska som en infödd på ett halvår i Paris. Välj den som springer ifrån alla andra slöfockar i motionsspåret eller sjunger icke oävna arior i det kaklade badrummet.
För om du i egenskap av deras avbild springer mer än lagom fort eller sjunger mer än lagom bra - då är det helt rumsrent att satsa på dig.
Men när det handlar om elitskolor för elever som är sällsynt duktiga i naturvetenskapliga ämnen eller för den delen språk, blir det många gånger helt annat ljud i skällan. Åt sådana satsningar rynkas det gärna på näsan. De passar inte in i vårt jantesverige där alla - när det gäller traditionella akademiska ämnen - helst ska vara lika bra, eller i brist på det, lika dåliga. Vi är så besatta av rättvisa att vi - trots att vi det här laget borde ha insett att det inte går - försöker pressa alla genom samma mellanmjölksmall. Blivande Stephen Hawkings eller Bill Gates passar inte in i lilla landet Lagom. Det vore ju orättvist mot alla de andra normala barnen som inte är lika duktiga om just Bill och Stephen lyftes fram.
Det talas ofta om hur den svenska skolan lämnar de svaga i sticket. Hur elever som inte hänger med av en eller annan anledning blir hjälplöst efter och sedan aldrig kommer ifatt. De hamnar snett tidigt, lär sig kanske inte läsa eller har svårt med matten och det märker dem för livet. De lär sig att de inte är lika mycket värda som alla andra och finner därför andra sätt att utmärka sig - inte sällan sådana som inte alls är konstruktiva.
Väldigt sällan talas det om de begåvningar som samma institution kväver. För den som är begåvad finns det inget utrymme i vårt skolsystem. För den som arbetar snabbt, lär sig ännu snabbare och vill ha rejäla kunskapsutmaningar finns det varken tid eller utrymme och till slut kommer insikten om att det är så det är. Du är fången i medelmåttans högborg utan möjlighet till benådning och du är faktiskt till minst besvär om du är lagom duktig, lagom tyst och lagom snäll.
Så se till att välja dina föräldrar och anlag med omsorg. Slösa inte tid på en mamma som älskar matematik eller en pappa som lärde sig tala franska som en infödd på ett halvår i Paris. Välj den som springer ifrån alla andra slöfockar i motionsspåret eller sjunger icke oävna arior i det kaklade badrummet.
För om du i egenskap av deras avbild springer mer än lagom fort eller sjunger mer än lagom bra - då är det helt rumsrent att satsa på dig.
Kommentarer
Postat av: Eva
Intressant! Håller med till viss del. Men vad menar du med kunskap? Vad är kunskap?
Postat av: Fröken Giftig
Det rätta ordet är väl egentligen "kunskapande". Det är det som utmärker någon som är riktigt skarp, tycker jag. Man har först grundläggande förståelse och insikt och kan sedan med utgångspunkt i det skapa något nytt. Den som kommer någon vart är den som kan sammanfoga t. ex två gamla begrepp och skapa något nytt med en infallsvinkel som ingen annan någonsin har tänkt på. Kunskapande är en process i motsats till begreppet kunskap som är ganska statiskt. ELler? S
Postat av: Eva
Ja, " kunskap" är väldigt statiskt! Hindrar nytänkande och kreativitet!
Trackback
