Söndagsångest.

Jag tycker inte om söndagar. Inte alls. Just när jag vaknar - vanligtvis alldeles för långt fram på dagen - är söndagen angenäm, men rätt snart förbyts den där avslappnade känslan i ett dovt surr i kroppen. Det är snart måndag. I och för sig - mitt måndagsschema är inte så farligt. Imorgon har jag dessutom bara ett "riktigt" lektionspass eftersom ena gruppen ska genomföra redovisningar inom en annan kurs och då lånas tid från mig, men i alla fall. Det är MÅNDAG. Förmodligen kommer jag att sitta och titta drömmande genom fönstret och önska att jag vore någon annanstans - precis som mina elever. Skillnaden är bara att jag måste låtsas som att jag inte ALLS känner så.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0