Fröken Giftig

Kom
för nära
plånet.

Flammade upp.
En klar låga.
Innerlig, intensiv.
Såg du det blå
därinne?
Såg du det,
du också?

Jag skymtade det.
Sedan var det borta.
Står kvar ensam.
Förvriden och stympad.
Svart och tömd.
Nu får jag sota
för att jag
inte höll avståndet.

Det händer
bara
en gång.

*ritsch*