KINGkiga kungligheter.
Sveriges Television vann fighten om sändningsrättigheterna till kronprinsessans bröllop nästa sommar. Det var TV4 de hade som sista troliga motståndare vid förhandlingsbordet, men initerade källor låter meddela att reklamkanalen aldrig hade en chans. Bröllopet får inte bli för kommersiellt och jippobetonat, vilket det enligt hovet löpte risk att bli om en reklamfinansierad kanal skulle hålla i trådarna.
Victorias bröllop får inte bli en mediecirkus och nu vi talar alltså om en familj som har som jobb att representera landet i mediala sammanhang som kan betecknas som just jippon. De reser runt i världen på vår bekostnad, klipper band, skakar hand med diktatorer (diktatorn i Brunei hade ju en sån nära relation till sitt folk, tyckte kungen!), ger namn åt fonder, delar ut priser och visar upp sig på nyårsafton i sin gyllene bur i ett entimmesprogram där vanliga, ointressanta människor får höra vad kungligheterna gjort av apanaget under det gångna året. Reality check! Deras liv ÄR redan ett jippo!
En av anledningarna till att TV4 fick se sig slagna av public service var den enligt hovet dåliga erfarenheten av att låta dem sända den traditionstyngda Nobelfesten. I deras regi blev tillställningen inte tillräckligt seriös och traditionell, utan hade mer betoning på glamour och fest, tycktes det. Ja, Gud förbjude om svenskar skulle framställas som annat än snustorra tråkmånsar när man prisar dem som gjort insatser för vetenskapen! Och så var det det här med nationaldagsfirandet. Kungen och ärkebiskopen anmodades att vid vissa tillfällen vifta med svenska flaggor på en studiomans uppmaning. Det var höjden av förnedring för kungafamiljen, uppgav källor inom hovet. Uppenbarligen har inte kungen erfarit särskilt mycket förnedring i sitt skyddade liv. Däremot har han själv duktigt sparkat på dem som redan ligger. I sitt jultal 2002 uppmanade han t. ex sina mindre bemedlade undersåtar att inte vänta på att stekta sparvar skulle komma flygande. Kända svenskar kände sig förstås tvingade att kommentera kungens oförblommerade elitism, och detsamma gjorde företrädare för de hemlösa i samhället. "Om du vill lyckas i livet måste du ordna det själv och om du inte lyckas kan bara du själv lastas för det", var andemeningen i kungens hurtiga uppmaning i signad juletid. Look who´s talking! Själv föddes han inte bara med EN silversked i munnen och han har garanterat aldrig behövt ligga sömnlös för att han grubblat på hur han ska ha råd att leva. Naturligtvis är vi i de flesta avseenden vår egen lyckas smed, men när en dylik uppmaning kommer från en person som aldrig behövt kämpa för minsta lilla framgång i sitt liv, i en tid på året då fattigdomen hos samhällets svagaste märks som allra tydligast, blir den ett hån.
Om kungen nu tycker att det är höjden av förnedring att vifta glatt med en svensk flagga på en studiovärds direktiv kan man undra vad han skulle tycka om att att sitta hos en socialassistent och förklara varför han borde få en extra hundring så att yngsta barnet kan få nya vinterskor, eller sitta hos en granskande arbetsgivare och för sextiosjunde gången berätta hur flexibel och utåtriktad han är när han vet innerst inne att han inte har en chans. Kungen må vara dyslektiker och imiterad intill utmattning i undermålig kissochbajs-TV, men riktig förnedring vet han faktiskt inte vad det är.
Krantz, Katrin: "Kända svenskar rasar: Kungen hånar hemlösa", i: Expressen [online].
Publicerad 20021226. Tillgänglig 20091209. URL: http://www.expressen.se/1.2045
Sjölund, Jill: "Fullständigt förnedrande", i: Aftonbladet [online].
Publicerad 20091208. Tillgängling 20091209.
URL: http://www.aftonbladet.se/nyheter/victoriagiftersig/article6253006.ab
