Fröken Giftig

Myren sveper dimma kring sina tuvor
skir och vit som älvors andedräkt.
Månen bär stolt sin frostvita ring
och kastar blänken på älvens brutna yta.

***

Bladverken ruskar av all spindelväv
och stänker på sig sin finaste dagg.
Stenarna polerar fram sin hemliga glimmer.

***

Mossan bäddar sina bolster
alltmedan träden viskar vackra vaggvisor.

***

Världen gör sig vacker för vår skull.


Och vi vilar tryggt hos den
och i
varandra.